varför? varför? varför?

helt uppriktigt.



 







Hur kunde det bli såhär? du som var min bästa. min finaste.
nu pratar vi med varandra som främlingar. varför?
Jag tycker det här känns så galet fel.
Jag försöker leta tillbaka i tiden, när blev det sähär? varför har jag inte stoppat det?
fan. jag älskar ju dig. Om tårar kunde hjälpa, skulle allt vara bra nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0